Prostatacancer, mannens största cancersjukdom

Omkring 55 000 svenska män, huvudsakligen i åldrarna 50 år och uppåt är drabbade av prostatacancer och årligen tillkommer enligt senast kända statistik ca 10 000 nya fall. Tendens till lägre åldrar finns.

Räknat som incidens, alltså årligen tillkomna nya fall, är det Sveriges största cancersjukdom. Utöver detta finns sannolikt ett mörkertal, som är okänt, och varje år dör cirka 2 500 män av sjukdomen.

Genom de biverkningar, inkontinens och impotens, som kan uppstå i samband med olika behandlingar av sjukdomen kan man påstå att dubbelt så många drabbas genom att flertalet män lever i ett parförhållande. Förhållandet till de anhöriga är alltså mycket viktigt att beakta i samband med denna sjukdom.

Efter fastställd diagnos och diskussion med en eller två läkare så kallad ”second opinion”, vilket alla har rätt till, finns för närvarande tre grupper av behandlingsmetoder för att i många fall kunna bota prostatacancer. Det kan bestå kirurgi vilket innebär att prostatakörteln opereras bort med olika typer av ingrepp. En annan metod är strålning av prostatans cancerceller som är känsligare för en stråldos än friska celler. Även denna behandling kan göras på olika sätt och betraktas som likvärdig med kirurgi vad gäller effekten. Hormonbehandling är ett sätt att hindra cancerns fortsatta tillväxt och denna metod tillämpas i första hand vid spridd cancer samt när den drabbade är en äldre man och då talar man i allmänhet om män äldre än 70 år.

Viktigast av allt när det gäller denna sjukdom är frågan om TIDIG UPPTÄCKT oavsett hur denna går till. Chansen till bot är då rätt stor speciellt om cancern inte är av aggressiv art. Den vanligaste metoden till upptäckt är för närvarande ett enkelt blodprov där förekomsten av ett protein kan analyseras och som kan ge en indikation om prostatacancer. Provet kallas PSA-analys där bokstäverna står för Prostata Specifikt Antigen. Under 2007 presenteras Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer som bland annat innebär att ingen svensk läkare får säga nej till en önskan om PSA-provtagning. Viktigt är att den sökande före provtagning får en muntlig och skriftlig information om vad ett positivt utslag kan innebära.

Nya anvisningar från Socialstyrelsen om PSA-prov

Socialstyrelsen har under våren 2010 uppdaterat sina anvisningar om PSA-prov för upptäckt av prostatacancer. 

Detta är en central fråga för PCF, som fått möjlighet att lämna synpunkter på de nya anvisningarna. PCF betonar i sitt yttrande ett antal viktiga frågor:

• Informationen måste vara lätt att ta till sig och ha ett enkelt och tydligt språk.
• Betydelsen av tidig upptäckt av prostatacancer kan inte nog understrykas.
• Alla män som så önskar ska få ett PSA-prov utfört minst en gång per år.
• En skyldighet för läkare att ha ett samtal med patienten om att PSA-provtagningen tillsammans med rektalpalpation i första hand är en väg till större kunskap om patientens egen situation.
• Allmänläkare måste ha tillräckliga kunskaper om PSA-prov och uppföljande vävnadsprovtagning samt vad ett "aktivt iakttagande" innebär.
• Att behandlande läkare ska informera om det finns patientföreningar som är beredda att ge kompletterande stöd.
• Att rekommendationer som ges förs ut till alla primärvårdsläkare i landstingsvård som i privatvård samt till läkarna i företagshälsovården.